måndag 18 mars 2024

La Palma, vulkanen Tajogaite, del 8


fortsättning på gårdagens inlägg. I dag börjar resan, där vi kom ut på väg LP 1 och sen söderut.

Pinjeträd och en del buskar kantade vägen.

En del hus låg väldigt nära vägen.

När vi stannade lite längre fram, visade sig taket tillhöra en liten vingård, med terrasser längs en dalgång.

Det fanns en del vinodlingar på vägen söderut, en del säkert bara för husbehov. 

Innan de häftiga kurvorna på kartan ovanför, stannade vi vid Mirador del Tima, som låg 594 meter över havet. Förra gången vi åkte här fanns ingen ledig plats att stanna på. Här tittar vi ner över Los Llanos de Aridane. Vi bodde nära huvudgatan och gamla stan.

Det här fotot är taget lite mer åt höger och där syns vulkanen och det mörkare området, som är stelnad lava. Under de vita plast-inhängnaderna växer främst bananer. Det är mycket mark och odlingar, som gått till spillo.

Det här fotot är ännu mer till höger och här syns lavaströmmarna, som går ner mot havet. Några avstannar på vägen ner och andra

löper ut i havet. De senaste två fotona visar också de nyanlagda vägarna över lavaområdet.

Vid Miradoren blommade den vackra trumpetrankan.

Vi åkte nedför serpentiner till botten av dalgången och så upp på andra sidan till Los Llanos de Aridane.

Vi åkte LP 2 och sen LP 21 och då kom vi närmare den nya vulkanen Tajogaite eller Cabazavaca, som hade utbrott mellan 230919 till 231213.

Vi tyckte det rök från vulkanen, så vi stannade och jag zoomade in. Kanske eller också var det något lågt moln.

Vi åkte vidare, men avlägsnade oss sen från vulkanen. Den här fotot visar ändå hur det såg ut i trakten innan utbrottet.

Vi fortsatte uppåt och

så småningom åkte vi igenom tunneln på väg LP 3 och kommer till mera hus i bergslänterna ner mot havet.

Vi hittade en parkering nära hotellet, där det också växer blommor.

Efter en lång skön morgon och förmiddag på hotellet, tar vi bilen 

upp utefter Barrancon till väg LP 5 och

och vidare ut mot

flygplatsen.

Det blev en kort snutt på kartan.

Den här resan var jättetrevlig, stundtals spännande och gav oss många nya upplevelser! 

söndag 17 mars 2024

La Palma, resans höjdpunkt, del 7


Söndagen den 3 mars vaknade vi till sol och en webkamera visade på sol även på observatorierna på Caldera de Taburiente.

Härifrån tog vi bilen och Lennart

styrde oss till väg LP 4 och

uppåt förbi många hus och trädgårdar,

som vi lämnade bakom oss när vi slingrade uppåt. Visst var det en speciell kurva? Inte ofta man kan stanna så.

Vi blev bägge besvikna när vi kom in i låga moln.

Sikten var dålig och det hade skett ras, där stora stenar låg på vägen.

Några kurvor längre fram blev vi glada igen! Tänk att vädret kan ändra sig så! Det vita högt och långt bort är observatorier.

Vi stannade på Mirador de Los Andenes. Långt där nere skymtar något vitt och det är Santa Cruz de La Palma!

Korparna var inte ett dugg rädda. säkert vana att få en och annan munsbit!

Vi var på hög höjd. Gårdagens fukt fanns kvar som istappar!

Vi fortsatte uppåt. Vägen gick genom olika lavaformationer och

bergarter.

När vi tittade ner åt Santo Domingo, som vi var för några dagar sedan, gick molnen långt under oss.

Några kurvor till och

så ser vi jättestora paraboler och observatorier. 

De stora parabolerna, MAGIC, mäter gammastrålning över en viss nivå. 

Vi fortsatte uppåt och åkte förbi observatorier, Gran Telescopio Canarias.


Vi tog oss upp till Mirador del Roque de Los Muchachos.


Även om solen lyste var det svala vindar uppe på 2426 meter över havet.


Buskarna var is-behängna och


vi var kalla efter att ha fotat


omgivningen. Det blev trångt på Miradoren och ville inte bli instängda av andra bilar, så vi åkte neråt igen.


På nervägen blev en av de stora parabolerna fotade bakifrån


och från sidan.


Vi tog oss ner till väg LP 4 igen och följde den en liten bit. Vi gick sen in på besökcentrumet.
Återresan till hotellet följer i nästa inlägg.


lördag 16 mars 2024

La Palma från Los Canarios till Santa Cruz de La Palma, del 6


 Det var en kort transportsträcka mellan städerna, så vi gjorde en extra tur upp i bergen.

Molnen tätnade, men solen lyste igenom när vi åkte på LP 2 norrut 230301.

I höjd med flygplatsen for vi upp på en mindre väg LP 206. Det var en frodig grönska.


Det var en hel del hus 


i sluttningarna. Vi svängde ner bakom stödmuren.


Mellan hus och trädgårdar fanns det också vinstockar. Här utan aska.


Vi fortsatte uppåt på LP 301. Vi fick stanna mitt i backen och vänta medan en bärgare lastade på en bil.


Väl ovanför backen fanns en ko med kalv, som utsmyckning. Strax därefter träffade vi på lösgående kor


liksom vacker blommande mandelträd.


Lite högre upp kom vi in i de låga molnen.


Där uppe fanns ett friluftsområde med parkering.


Observatoriet som fanns här uppe, såg vi inte, då molnen dolde det. Däremot kunde vi se mycket aska. Vi var ju på baksidan av Vulcan Tajogaite eller Cabezavaca. 


Vi tog oss till LP 3 och via en tunnel ner mot kusten igen.


När vi kom till hamnen var ett kryssningsfartyg, AIDA, där. Med ett sånt fartyg var vi här 2020 och fick då mersmak på att undersöka ön.


Vi tog oss till Hotel Castillete på Avenida Maritima. Vi kunde inte bli annat än nöjda, då vi fick en svit med kokmöjligheter och


havsutsikt. Efter att ha installerat oss i rummen, gick vi ut på stan och åt bland annat en god middag.


240302 lät vi bilen stå kvar på parkeringen. 


Vi gick runt i centrala stan,


tittade in i katedralen,


och besökte en del affärer.


Vid slutet av gatan nära hamnen, hittade vi ett vattenhål, där vi vilade benen innan vi fortsatte mot hotellet.


Vi gick förbi de väldokumenterade husen vid strandpromenaden, med sina balkonger, som för längesen innehöll husets dass.


Vi valde att köpa med oss två portioner lasagne och testade ett speciellt vin som vi köpte i nordvästra delen av ön. Vinet hade lagrats på pinjefat, som gav en speciell karaktär åt vinet.